måndag 5 mars 2012

Carry the weight

Livet är lite som att ägna sig åt ständig bänkpress.

När det är tungt som fan, och man bara klarar fem av sex repetitioner, behövs hjälp.

Och att se någon stå lutad över en, beredd att hjälpa till, räcker oftast. Vetskapen om att hjälpen finns är tillräckligt för att finna kraften att orka själv.

Och om man inte orkar: tilliten - att faktiskt få hjälp. Att det kan få vara för tungt ibland.

Mer bänkpress åt folket.
Published with Blogger-droid v1.7.4

lördag 3 mars 2012

I know it's over

Den som nedtecknat följande är en komplett idiot. Oförmögen att i stunden se och förstå vad han säger eller skriver. Dum är han egentligen inte. Bara idiotisk.

För att råda bot på detta är nog enda lösningen att stänga bloggen, radera facebook- och g+-konto, kasta telefonen i en sjö samt flytta till en övergiven grotta i en annan världsdel.

För att plåga sin omgivning, sin nära omgivning, på det sätt jag gör håller inte. Och så länge jag har möjlighet verkar beteendet bestå. Trots all självinsikt i världen. Att se sina egna fel och brister är ännu jobbigare när förändringen lik förbannat uteblir.

Mitt namn är Björn. Jag är en relationsknarkare. Och ju närmare du står mig desto större risk att jag drar ner dig i fördärvet. Jag är beroende av vackra och omtänksamma människor, men klarar inte av att hålla det på en lagom nivå.

Förlåt, alla och envar. Ni vet vem ni är. Nu går jag och ställer mig i ett hörn och skäms. Ursäkten "det är bara för att du är så viktig för mig" eller "jag tycker bara om dig väldigt mycket" fungerar inte längre.

Jag är en idiot - och för det finns ingen ursäkt. Ingen alls.
Published with Blogger-droid v1.7.4

fredag 2 mars 2012

Jag ska måla hela världen...

Den första färdigställda skapelsen ser ut som... ja, en 2-åring som hittat lite färg. Naiv är ett snällt ord i sammanhanget.

Men demonerna flyger ut. Och det är ju hela syftet.

Den första tavlan mäter 20 x 20 cm. Inget gigantiskt, alltså. På den syns en nallebjörn med uppsprätt buk - det är jag, första gången jag blottade mitt förstörda psyke. Till vänster om den ligger en nalle med kapat huvud - det är jag, när jag gav dig dåligt samvete för något du inte bär skuld till eftersom du omöjligt kan förstå.

Bakom dessa syns en korsfäst nallebjörn. Det är jag, i en snar framtid.
Published with Blogger-droid v1.7.4

When I'm 64

När jag blir vuxen ska jag...

Bo i ett kråkslott i bergen, tillsammans med världens vackraste och klokaste kvinna. I vår otvungna symbios ska vi leva på goda samtal, kreativa utspel och naiv lycka.

ELLER...

Så ska jag bli Dr Evil, bygga ett domedagsvapen och utplåna mänskligheten. Sen ska jag kolonisera Mars. Och skrocka förnöjt för mig själv varje kväll. Muahaha, ska ljuda över solsystemet.

ELLER...

Så är jag fast i jobb och vardagsliv. Sliter sakta ut kropp och psyke, ser drömmar förbli ouppfyllda. Vid 64 års ålder ger hjärtat upp (av leda), och jag stupar i en trappa på Norra Fäladen. Min sista tanke är den om kråkslottet och den vackraste kvinnan. När hjärtat ger upp, svämmar tårarna över i mina ögon - jag dör gråtandes.

När jag är 64.
Published with Blogger-droid v1.7.4

Kärlek & Uppror (del 2)

Vi människor är inte så jäkla unika. Långt därifrån. Jakten på särprägel och individualisering gör oss snarare mer och mer strömlinjeformade. Mallen krymper allt mer, och den ena kopian blir den andra lik.

Ändå finns där något, och detta något går inte att sätta fingret på. Jag kan inte byta plats på två individer jag båda har relationer med, och bibehålla det som var.

För trots alla våra likheter finns där något unikt - och detta unika uppstår, lever och dör med relationen till Den Andre. Varje enskild relation har sina spelregler, sina oskrivna lagar och känslor. Oavsett om det är ens livs kärlek eller en snuvig chef.

Detta unika, detta omfång av relationer vi har till och med våra medmänniskor, är det som formar oss, när oss och i vissa fall förgör oss.

Att avsluta en relation är att amputera sig själv. Att inleda en relation att få en extra stortå. Att fördjupa och vidareutforska en relation är det största av allt; först då förstår man att den extra stortån skänker välbehövlig balans.
Published with Blogger-droid v1.7.4

torsdag 1 mars 2012

Kärlek & Uppror

2012 är det väl ändå dags att vi gör oss av med den fullständigt vanvettiga och obegripliga uppdelning vi gör, där relationer mäts efter deras benämning?

I många fall förvandlas begreppen vänskap och kärlek till varandras motsatser - och inget kunde vara längre från sanningen. Alla de vänner som stått och står mig nära älskar jag. Av hela mitt hjärta. Alla de jag haft en sk kärleksrelation med har inletts med vänskap, och byggts vidare med vänskap.

Den känslomässiga skillnaden finns inte - och är blott och bart en heteronormativ myt vars enda syfte är att göra tvåsamheten till något mer än den faktiskt är.

Begrepp som polyamorös är minst lika falska, för även då görs en väsentlig gradskillnad mellan kärlek och vänskap.

Den skillnaden finns inte. Det enda som finns är kärlek - och lust. Lusten är rent fysisk, och inte kopplad till kärleken mer än ytligt. Lust kan finnas efter kända och okända, vänner och ovänner. Man behöver inte älska den man ligger med - eller ligga med den man älskar.

Så aldrig mer ska en vänskap riskerad genom de livsfarliga orden "är du kär i mig?". Aldrig mer ska någon vara rädd för att älska sina vänner.

Omfamna kärleken, mystifiera den inte. Och ligg med vem fan du vill, så länge det är ömsesidigt.

Och sluta för fan vara så rädd för dina känslor. För till syvende och sist är känslan din enda sanning.
Published with Blogger-droid v1.7.4

onsdag 29 februari 2012

Återigen gryr dagen

Det ljusnar. Mörkret lättar.

Gryningsdags.

Tack alla fina människor, ni är ovärderliga.

Även om förlossningen var tuff, så föds en ny Björn idag. Lite yr och halvblind, med taskig balans och naiv uppsyn, men ändock: nyfödd.

Nu ska det kramas och målas.
Published with Blogger-droid v1.7.4